-

Aldrig aldrig aldrig mera skog, öde marker, mörker, lämnade hus och massa skit. Jag klarar inte sånt, jag fick panik. Ren panik. Och ja... jag fällde en tår eller två i ren förtvivlan över att alla skulle gå ut i skogen och lämna kvar mig ensam, rädd och skräckslagen vid bilen. Jag överlevde och nu är jag hemma, imorgon väntar en superdag.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0