Jag har aldrig känt mig segare eller mer sugen på att stanna hemma som idag. Ändå är det något underligt som drar mig dit ändå, förutom cykeln så är det något i mig. Jävligt konstigt det där. Kallare är kallast nu typ, hela jag är en isbit och jag vill inte ens tänka på hur jag kommer känna mig om en kvart på is-cykeln som säkert frusit fast i marken. Nu ska jag äta frulle, det är riktigt bra av mig. Inte min starka sida..